Vet inte hur många som har följt "Mauros och Pluras tågluff" i TV3. De tågluffade nedför Frankrikes västkust, till San Sebatstian i norra Spanien och vidare in i Frankrike till Camargue. Ljusa, ljumma kvällar förbyttes i sista avsnittet mot den sista tågresan hem till Stockholm. Där betongkolosserna radade upp sig, mörkret var totalt och jag fick plötsligt tillbaka känslan av att Sydeuropa är den del av världen där jag vill vara, där jag vill leva och där njutning är en dygd.
Det behövdes bara en vecka vid Gardasjön i norra Italien, det räckte med en vecka vid spanska solkusten och fyra veckor vid spanska ostkusten. Jag var fast.
Jag har suttit i 35 graders värme en kväll i sydfrankrike och käkat anka, druckit rött vin och insåg då, att bättre än så här blir det inte. Men det blev bättre.
En vecka i Mussolinis sommarresidens i Gargnano på den västra sidan av Gardasjön. där subtropiskt klimat råder och där du kan plocka citroner från träden, gjorde mig mer övertygad.
Paradisen är inte så långt bort.
Närmast är Moseldalen med sina rådjursstekar, traktens vita viner och historiska besök i slott och kammare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar