Ishockeydomare eller videokameror?

Vi backar tillbaka några år - eller rättare sagt - många år.

Om mitt minne inte sviker mig fanns det i ishockey en huvuddomare och en linjeman. Åren gick och hockeyförbunden ansåg att det borde finnas två linjemän som tog hand om offside, iscingpuckar och allmänt dräll med pucken.

Nu räckte inte det. Idag finns det också två huvuddomare. De ska i första hand hålla koll på utvisningssituationer, allmänt fusk och tasksparkar. Nu kan man tycka att det börjar bli trångt på ishockeyrinken. Och det är trångt. Trots fyra domare på isen måste man ändå kolla in ett videoinslag om det var mål eller inte.

Då sitter ytterligare ett antal personer och granskar det hela och det visar sig att det faktiskt är videodomarna som är de riktiga domarna i en hockeymatch!

Följden blir, att en hockeymatch - som för några år sedan tog max två och halvtimme - idag har utökats med 15 minuter. Lägg också till minuter för det s.k. "powerbreaket".

Sensmoralen är, att färre går och ser en hockeymatch en vardagskväll. Man vet aldrig när man kommer hem och när man kommer hem funderar man över de där domarna som aldrig kan bestämma sig utan måste förlita sig till en videokamera.

Det är ett uselt betyg till svenska ishockeydomare och ett lika uselt betyg till svensk hockey överhuvudtaget!